Kan krig löna sig?

”Det har aldrig funnits ett bra krig eller en dålig fred. ”

Så skrev Benjamin Franklin (1706-1790) i ett brev 1783 till Joshia Quincy (1772 –1864).

Franklin ifrågasätter om krig kan löna sig. Och då måste man också fråga sig ”Löna sig för vem?” och ”Vilka är vinstrena och vilka är förlusterna?”.

Putin och hans anhang bör ha gjort någon sorts kalkyl innan de invaderade Ukraina.
Trodde verkligen Putin och hans gäng att de ryska militärerna skulle hälsas som befriare av ukrainarna?

Frågan är om Putin och hans anhang räknat med alla eventuella förluster.
Har de i så fall räknat med både ryska och ukrainska folkens förluster?

Putin och hans gäng bör ha kalkylerat med bägge sidors vad gäller

1. Förstörda värden och tillgångar. Inte bara materiella och ekonomiska värden
utan även kulturella och sociala.
Materiella värden: Förstörda bostäder, fabriker, kommunikationer, näringsgrenar, infrastruktur, materiel, sjukhus, administrativa byggander, distributionsnät, skolor…
Förlust av sociala och kulturella nätverk, kulturvärden, kunskapsutveckling, information, demokrati, samhällsstabilitet.

2. Antal döda människor både soldater och civila på bägge sidor. Varje människoliv har ett värde.

3. Antal skadade, handikappade och invalidiserade. Leder till förluster av mänskliga produktionsresurser och av sjukvårdskostnader.

4. Antal hemlösa och flyktingar. Lidande och elände för flyktingarna, kostnader för flyktingmottagarna. Rotlöshet, fattigdom.

5. Kostnader för krigsmateriel som ammunition, bomber, granater, stridsvagnar, bilar, flygplan som går åt i kriget.

6. Krigets sekundära följder: Inbördeskrig, politiskt och ekonomiskt kaos, inflation, depression, svält, revolutioner.
En fråga vi måste ha svar på är: Är det möjligt att skapa demokrati genom krig?

7. Minskad produktion och handel. Arbete och produktion hindras eller upphör.
Stängda gränser hindrar handeln.

8. Skatteutgifter. Alla krig har sedan medeltiden betalats av skattebetalarna. Förluster i statskassan.

9. ”Krigets första offer är sanningen.” skrev guvenören Hiram Johnsson (1866-1945)  1917.
Kriget kräver hemlighetsmakeri och lögner. Kriget innebär inte sällan historieförfalskning. Snedvrider verklighetsuppfattningen. Skapar hat.

Ekonomipristagaren Joseph Stiglitz (1943-) har beräknat att krigen i Afghanistan och Irak totalt kostat USA mer än tre biljoner, det vill säga 3 000 miljarder, dollar. Därtill kommer alltså tusentals döda och tiotusen sårade amerikanska soldater (vi ska inte tala om hur många människor som dött och skadats i Irak och Afghanistan). Och detta utan att USA har lyckats uppnå sina mål – att få slut på terrorväldet och skapa stabila demokratier.

Kan krig verkligen löna sig?

 

Irakkrigets kostnader, SR
Hur mycket kostade andra världskriget? 

Andra världskriget - Mänskliga och materiella kostnader 

Vad kostar kriget? 

Om kriget kommer 1961 (pdf) - Forsvarsmakten.se

Annika Sandlund, ”Krig lönar sig alltid”

SIPRI, Årsbok 2021 

 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

Det utvalda folket

Judarna ser sig själva som det utvalda folket som har fått sitt uppdrag av Gud. En troende jude tillhör således inte bara en religion utan tillhör även det utvalda folket. Judarna tänker att de har blivit utvalda av Gud – de har blivit utvalda att leva efter Guds bud. Den inställningen och självbilden kan förklara en del av konflikten mellan Israel och Palestina. En annan förklaring ligger naturligtvis i den historiska bakgrunden. På 1840-talet levde 12 000 judar i Palestina, vilket var några procent av den totala befolkningen. 1871/1872 utgjorde de 4 procent av områdets befolkning. 1896 publicerade den ungerske juden Theodor Herzl (1860-1904) boken Judestaten där han propagerade för ett judiskt nationalhem i Palestina. 1917 utfärdade Storbritannien Balfourdeklarationen om att ge det judiska folket ett hemland i det land som de blev fördrivna från år 135 e.Kr. Men britterna lovade samtidigt araberna att Palestina skulle bli en självständig arabisk stat efter första världsk...
Läs mer

Krig eller fred?

Det militära och politiska etablissemanget i värdens demokratier -Nato - utgår från postulatet att fred mellan Ryssland och Ukraina endast kan uppnås genom att Ukraina besegrar ockupationsmakten. Bara mer vapen, mer krig kan leda till fred. Några försök till fredförhandlingar existerar inte. För en månad sedan presenterade Kina en plan för fred i Ukraina. Det ska naturligtvis inte uppfattats som ett färdigt förslag och bör kritiskt granskas. Förslaget är säkert garnerat med diverse fällor. Men ytterst få svenska medier har kommenterat texten. USA avfärdar naturligtvis Kinas "fredsförslag" som oacceptabelt. Marianne Björklund, DN: kallar Kinas fredsplan för inte trovärdigt ”eftersom Kina bara talar med Ryssland”. Finns det fler fredssamtal på gång? Vad kostar kriget i människoliv, lemlästade, skadade, hemlösa, gråtande? Hur stora värden förstörs inte i Ukraina? Vilka mängder resurser skyfflas in i denna förstörelseapparat? Är det inte dags att ge freden en...
Läs mer